Normalt gissningsvis, men varför?

Jag blir förvånad.
Egentligen blir jag förvånad för att jag blir förvånad.
Jag borde greppa det här, men tja, det har ju inte inträffat för mig på
en sisådär hundra år, så jag har bara ingen erfarenhet av det.
Och då heller ingen aning om vad det är som sker.

Att roliga, givande och härliga möten med andra kostar energi.
Det är vad min frågeställning handlar om.
Där och då ger de energi.
Så till den milda grad att jag svävar ovanför marken. Gör mig så glad och inspirerad
att jag nästan vibrerar inombords.

Och när jag kommer hem, då kommer tröttheten.
Som gör att jag utan problem kan sova en timme mitt på blanka eftermiddagen.

Jag har alltid tänkt mig att energigivande möten är just energigivande.
På sistone har jag däremot även märkt att jag blir trött.
Jag ska fråga K och L på mitt Lag vad det är som gör att det blir så.

Tidigare i veckan blev jag lite orolig.
Hade haft en sådan där absolut toppendag med mycket bra möten med olika människor.
Kände mig nästan skimrande.
Och när jag kom hem, då slocknade jag.

Samma sak hände idag.
Morgonmys på Casa Hawk och sedan eftermiddagsmys på Waynes.
Två ställen jag ville vara på.
Ihop med två personer jag ville hänga med.
Perfekta möten helt enkelt.
Om man nu bortser från filmvalet givetvis. Men det var liksom en no-brainer. 🙂
Människorna jag träffade var precis de jag ville spendera min dag med.
Glad som en lärka kände jag mig. (Efter filmen kan det glada lika gärna i och för sig
berott på att jag överlevde den. Utan att kacka i soffan…)
Jag kände mig lätt som en fjäder.
Inspirerad så det sjöng i kroppen.

Väl hemma, en timme senare, sov jag.
Trött som om jag varit vaken i flera dygn.
Den här gången oroade jag mig inte. Utan nu är jag förvissad om att det
är i sin ordning.

Jag gissar att det är något som kräver energi när man mår så gott också.
Det kräver nog bara inte energi på ett negativt sett.
Utan på ett positivt sådant, på något vis.
För när jag väl vaknade en timme senare ur min djupa eftermiddagssömn, kände jag
mig väldigt utvilad och mycket positiv i sinnet. Vid båda veckans tillfällen.

Vilket gör att jag inte känner mig orolig när det hände även idag.
Utan det känns tryggt likafullt.

Men jo, K och L får gärna förklara vad som händer i kroppen och i huvudet en
sådan här gång.
Jag vill veta. Så jag kan förstå.

Det här inlägget postades i Svart nonsens och prunkande rappakalja. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *